Matilda

Och jag är så galet mycket vuxnare än igår! Du skulle bara veta! :P
Nä, men några nya insikter i livet har jag faktiskt fått idag, trot´ den som kan.
Dagen började med massa trevliga grattis-sms. Tack för dom :)

Ser du att mamma har skrivit "18" på mackan, med gurka... ^^

Sen fortsatte dagen med en mindre trevlig upplösning.
Maja sa att en kvinna i byn hade mördats igårkväll, och det lät ju helt osannolikt, så jag rusade ut och hämtade tidningen för att kolla om det var sant och om jag visste vem människan var.
Jag kände mig som en crime solver när jag slog upp byaboken och jämförde huset på bilden i tidningen med alla hus i boken. Jag kan ju säga att det for massa skumma tankar om vem det kunde vara innan jag kom fram till vilket hus det var.
Det är bara helt himla sjukt att det kan bli sådär. Slå fullständigt knut på en människas hjärna, så att man väljer att slå någon sönder och samman. Det är något jag aldrig kommer förstå. Men något som skulle vara en hjälp på vägen skulle vara en förklaring till vad hon gjorde för att få honom så ur balans, om hon ens gjorde något. Vad han tänkte sekunden innan han slog. Om han tänkte på barnen, de två barnen de hade tillsammans, och hans son. Det är för mig så okänsligt och hemskt gjort mot barnen, henne och alla i hennes omgivning.
Jag kan förstå en pappa som älskar sina barn över allt annat här i världen, en pappa som verkligen ville ha dem kvar, att han var arg och besviken på beslutet. Men jag kan inte förstå att han gjorde så mot dem.
Det är så konstigt att försöka förstå att detta faktiskt har hänt, bara någon kilometer ifrån mig, ganska precis när jag kom hem igår. Det är konstigt att inse att det är en människa jag flera gånger pratat med, som faktiskt har gjort detta.
Jag hoppas barnen får bästa möjliga hjälp. Jag hoppas att mamman, Frida, kan känna sig älskad av många, och att hon hjälper och motiverar familj och vänner att kämpa för att leva vidare.