Matilda

Nu sitter vi i en stuga i lysekil. En liten röd stuga som såg ut att vara utan nån större potential. Men så gick vi in. Där fanns minst nio sängplatser. Ett mysigt kök och en helt fantastiskt skön fåtölj. Vi har minst 5 liter jordgubbar med oss och det kommer bli en grym midsommar. Nu sitter vi vid det runda bordet i köket och dricker en GT för att inviga kvällen. Det blir toppen! :) Ses på söndag.

Handväskor är alltid intressant, så därför tänkte jag skriva vad man hittar i Jessicas väska.
Ett par trosor- "man vet aldrig vad som händer på vägen"
En deo- det är bra att lukta gott
En parfym- bra för att dölja röklukten för folk man tycker om
Solbrillor- om solen skulle vilja träda fram
En fickspegel- om man inte själv vet hur man ser ut, hur ska man då kunna glida runt och vara stolt över sitt utseende?
Ett rosa läppstift- man ser mer yummy ut
Ett äpple- om hungern skulle tryta
Och så plånkan såklart- om äpplet skulle vara mjöligt

Jag bara gliiider! Solen har lyst på mig i över en veckas tid. Axlarna har börjat flagna. Engångsgrill efter engångsgrill är uppbrända. Jag kan numera en Håkan Hellström-låttext utantill. Jag har fått en rejäl mammados. Jag har det helt enkelt alldeles försträffligt. Denna helg blev pricken över i:et. Fredag drog vi till Saltholmen med stora picknick och ölpåsar. Gitarrer, munspel och vårt goda humör var med också. Där satt vi sen, till solen gick ner i horisonten, och sjöng allvärldens sånger. Ett medley i 4-ackordföljd brände vi av när partyfärjan gled förbi. Lördagen vart det såklart Eurovision Song Contest med knytkalas och öl. När Loreen tagit sitt pris travade vi in till city, en hel klunga med folk, två guror och munspel och sjöng för glatta livet! Jag och Anders hann även med en nattsväng på ett folktomt Nordstan innan vi tog kväll. Söndagen spenderades i en spränghet park här i närheten, där vi brände både axlar, ben och hamburgare.
Det känns som att jag lever i en film. Och det är den bästa film som någonsin gjorts!
/Still High on Life

Nu är jag inne i ett lyckorus igen! Världen är fantastisk, och Göteborg är underbart. Särskilt dagar som denna. Jag sitter i min lilla håla uppe på Ramberget med hörlurarna i öronen och solen lyser ner på mig. Jag ser ut över stan, Eriksberg framför fötterna, Högsbohöjd till vänster, Järntorget rakt föröver och city till vänster. Bakom mig har jag Hisingen och idag äger jag berget :) Stenabåtarna ligger i hamnen, älvsnabben åker fram och tillbaka i kanalen och spårvagnarna glider förbi titt som tätt. Jag älskar att vara här!

Idag var ännu en sån där otroligt underbart fantastiskt bra dag, som följd efter en helt galen och rolig sista april! När jag vaknade i morse lyste solen, jag såg inte ett moln på himlen och jag var strålande glad! Tog med mig djungelpojken och Anders in till city där jag bara var tvungen köpa ett par somrigare skor, det var på tok för varmt i mina svarta höstdojjor. Sen köpte vi glass och satte oss i hamnen och bara lapade sol. Det var fantastiskt! När vi kom tillbaka ställde jag mig i solen på balkongen, lyssnade till glada pojkars gitarrspel och sång, och tänkte för mig själv att det här är livet. Ursäkta, men faaan vad det är underbart att vara här!

Och med det lägger jag upp en bild på min kära bror som var high on life igår :)

Men vad gör väl det om hundra år? Jag har haft en toppenkväll igen. Tacos, många glada skratt och mycket friskluft! Djupa diskussioner om levnadssätt och vanor, otroligt intressanta synpunkter om det mesta. Jag funderar dock på hur många annorlunda åsikter det krävs för att man ska ändra sin egen uppfattning om saker och ting. Kan man för alltid hålla fast vid det man själv tycker om man hela tiden får höra en annan sida av det? Eller kommer jag släppa på det och bli lite mer frispråkig så att säga..? Nåväl. Färdigfunderat för min del ikväll. Råttet är mågat så att säga. Nu ska jag hoppa på min buss för att förhoppningsvis få en varm och go nattsömn.

Det bara misslyckas hela tiden!

Eller ja... Plugghelg kanske man skulle kalla det. För det är anatomiprov på tisdag. MEN! Det tänker jag inte tänka på riktigt än. Jag tog med mig min bror till Broddetorp för att hälsa på vår faster, och nu är vi här. Har hunnit med en långpromenad i skogen (jag i klackar..) en stor portion lasange och en fet kopp kaffe. Jag har inte någon ny smart fundering över livet, så det blir ännu ett meningslöst rabbelinlägg. Jag har skaffat mig en ny bästis idag, Elvis. Han pussar mig så det står härliga till, och följer mig överallt. Det är rätt trevligt måstematchen säga, för han har aldrig riktigt varit ett fan av mig förut... Men här kommer en bild på Banditen (på tal om hundar liksom..)

Nu ska jag berätta om banditen. Banditen är typ jordens coolaste hund. Han är smart, snygg och respektingivande. Har uthållighet och styrka, men är en liten mjukis innerst inne. Idag har jag och Banditen myst, ätit pannbiff och haft dragkamp. Han fuskade lite, gnagde av repet och så, men det är okej ändå. Idag har jag fått höra hans ljuva sångröst också. J slog på lite 60-tals blues, och så fort Banditen hörde munspelets skärande toner tog han i för full hals. Han sjöng i takt, han hade helt fantastiskt mycket intressant att berätta där han satt tillbakalutad i sin bruna plyschfåtölj vid det öppna fönstret. Han sjöng ut mot gatan, tittade med sorgsen blick ut på det fina vädret, och beklagade sig länge och väl ända fram till gitarrsolot.
Nästa gång ska jag filma och lägga upp det, för det var alldeles hjärtskärande! Imorgon ska jag lägga upp en bild på den ståtliga skapelsen, för jag har ensamtid med honom på morgonen :)

Hur blev det april egentligen? Tiden går så fort, samtidigt som den går så sakta! Det är soligt här idag igen, men kallt. Jag fick världens lyckorus igårkväll när jag var ute och gick, det kändes helt underbart att bara trava runt i den friska luften och se spårvagn efter spårvagn svischa förbi. Jag stormtrivs här! :)
Idag börjar praktiken, så jag kommer från skolan först vid åtta ikväll. Inte överdrivet pepp på tiden, men det ska bli kul att prova mina vingar på nya, helt okända människor. Bara hoppas att jag inte glömmer något, och att jag kan hålla tiden.

Jag har haft en helt underbar helg! Åkte till Trollhättan i fredags och hade en mysig och lugn filmkväll. Det var grymt väder och jag var på strålande humör! Lördagskvällen spenderades hos mina kusiner tillsammans med många nya och trevliga ansikten. Promenerade hem igen, inte ensam ska jag tillägga, så jag blev inte överfallen. Sov otroligt bra och vaknade ännu bättre! Städade lägenheten medan J var på morgonsvängen med Banditen, sen visade han mig en fantastisk klipphäll där jag placerade mina båda skinkor för att plugga lite. Fem timmar senare lyckades jag slita mig från solens sken för att tillaga kycklingwok som förtärdes tillsammans med Anders.
J kom hem alldeles nyss och var sugen på rostmackor. Han upptäckte att jag köpt en ny ost åt honom. Jag har fått en stoooor guldstjärna av en mycket glad morbror. Nu ska jag sova gott och ta nästa skolvecka med storm!

Här sitter jag på tåget i solens sken med massageboken i handen och ser hur västkustens vida landskap svischar förbi utanför fönstret. Livet är underbart, trots överfulla vagnar och a-lagaren tätt vid min sida som smeker sätet framför sig och sprider en fruktansvärd odör omkring sig. Jag älskar mitt liv och är så glad att jag verkligen är här nu. Önskar bara att ni skulle vara här också. Hoppas att ni får en toppenhelg, för det har jag tänkt att jag ska ha. Puss på er! :D

Inte en superinspirerande rubrik, men jag har haft en toppenvecka! Mina dagar har innehållit så mycket massage att dagarna inte känts som hela dagar. Så i min hjärna är det fortfarande tisdag. Totalt jättedagvild är jag! Och mjuk i kroppen. Helt fantastiskt måste jag säga. Jag kan även intyga att både rump- och magmassage faktiskt är riktigt skönt.
Efter mina fyra första dagar i skolan pratar min hjärna numera dalmål, tack till Malin. Alla tankar som rusar genom skallen uttalas med dalmål. Det är lite jobbigt, men det är ju lite extra underhållning såhär på kvällskvisten.
Nu vet jag ju att många av mina kära har suttit hos min lilla betta och ätit middag. Nog för att jag tror ni har det bra, men jag hoppas ni saknar mig och min kokkonst, för ack så gott det blev idag!

Ja, då har även denna dag nått sitt slut, och jag är piggare än igår, men jag har en oroskänsla i magen ikväll. Allt känns inte klockrent. Men jag lever. Imorgon börjar skolan. Imorgon är första dagen jag måste klara mig själv. För imorgon åker mamma. Och jag blir kvar här. 130 mil ifrån min lilla mamma. Hur ska nu detta arta sig..? Jag är en aning nervös... I övrigt har denna dag varit bra, har promenerat och promenerat och promenerat. Och ätit kalops. Och druckit kaffe. Nu ska jag sova en stund.

Nu har jag varit här i två dagar, och det är många nya intryck på så kort tid. Jag är alldeles slut i huvet, och klockan är inte ens imorgon, och jag är jättetrött! Idag har jag letat upp skolan och gymmet, så på måndag morgon ska jag förhoppningsvis hitta rätt på en gång. Vädret är inget att hurra för, det är kallt och röset, men det är knoppar på träden och ingen snö så långt ögat når. Jag saknar er alla därhemma, men jag börjar nästan tro att jag faktiskt kommer överleva här, så det känns ju bra ändå :)
Nu ska tant ta och sussilulla till imorgon, och eventuellt ta sig en söndagstur på gymmet. Natti.

Jag är så ledsen ikväll. Jag har tagit farväl av alla mina kära vänner i veckan, men denna kväll tog priset! En mycket trevlig, om än lite fattig, middag med underbara brudar avslutades i panikpackning, kramar och tårar. Det känns så sorgligt att åka ifrån er alla, jag vill bara packa ner er i en av mina feta resväskor och ta med er ner till Göteborg. Hur ska jag klara mig där? Särskilt jobbigt var det att säga hejdå till min älskade Betta. Har inga ord att beskriva denna känsla, men du kommer fattas, i vad som känns som en evighet, och jag kommer sakna våra lunchtallrikar och töntiga skratt. Alltihopa! Mjääääähää!
Nästa gång vi ses är jag massör på riktigt, och jag lovar att knåda dina ben inför tävlingarna och efter dom.